När Nelle fyllde 8 år

När Nelle fyllde 8 år i maj så fick hon en Cotton Candy Machine av oss i födelsedagspresent. När hon berättade vad hon önskade sig till sin födelsedag så var det den som stod högst upp på önskelistan och min första tanke var såklart "ALDRIG I LIVET!". 

Men så började jag fundera. På hur det är att vara barn (eller vuxen med för den delen) och få något man verkligen, verkligen önskar sig. Och jag tänkte "Äh varför inte, hon får en sockervaddsmaskin!!". Och vilken katastrof det blev... Den första maskinen som vi beställde var det fel på så efter 2 minuter poffade den (explodera är ett lite för starkt ord) och slog ut elen i köket. Gråt och tandagnisslan. Såklart. Och innan vi hunnit skicka tillbaka den gamla, trasiga, och fått en ny så var vi i Sverige.

Igår kväll skulle Nelle ha en kompis här på sleep over och det var liksom det perfekta tillfället att testa den nya maskinen. Hur skulle det gå?

Succé!! Är det enda jag kan säga.

Och jag är stolt över mig själv att jag inte var "nej-mamman" igen.

Jag vet faktiskt inte hur det gick till...

...men när jag kom hem igår hade jag köpt de här skorna!

2 S T O R A händelser

Två stora händelser har varit på tapeten idag. Först var vi och röstade. Som utlandssvensk, och utflyttad, så får man bara rösta i riksdagsval. Och bara innan själva valdagen. Och bara på vissa speciella tider. Och bara på parti. Hur som... Idag klockan 14 traskade vi iväg till konsulatet på Park Avenue och när vi klev ut ur hissen på 21:a våningen var det redan en lång kö med svenskar utanför, redo att göra sin plikt. 

Klockan 14 prick öppnades dörren och ut kom...Jan Eliasson! Som på gott humör deklarerade för barnen som stod i kön att "nu finns det bara 4 kanelbullar kvar så det gäller att skynda sig!". Richard har träffat Eliasson tidigare och de hälsade på varandra och jag tog också i hand och presenterade mig. Kul för mig att iallafall ha fått träffa vice Generalsekreteraren i FN eftersom alla andra i familjen träffat Generalsekreteraren Ban Ki Moon flera gånger. 

Det var alltså den ena händelsen.

Den andra, skulle nog av somliga beskrivas som ännu större. 

HON HAR ÄNTLIGEN TAPPAT SIN FÖRSTA TAND!!! 8 år gammal! Som ni ser har den nya redan kommit upp där bakom och den fick dras ut av tandläkare - MEN ÄNDÅ!

Stort. Och stort.

Kaos överallt

Längtar till skolan börjar igen. Rutiner. Ingen hemma på dagarna. Överallt är det kaos här hemma - när jag har legat sjuk i några dagar så är det ingen som verkar bry sig.

Överallt...

Summer

Med melodi:

...never ending storyyyyyyy...aaa aaa aaa

Hela dagen

Horisontalläge hela dagen, kom på mig själv ikväll att inte ha:

1. Tittat mig i spegeln på hela dagen och när jag gjorde det var det tyvärr ingen vacker syn.

2. Tittat ut på vår fantastiska utsikt och tänkt att "jag är i allafall sjuk i New York City". Nu har jag gjort det så då kan jag gå och lägga mig som en lugn själ.  Drogerna hjälper till också med att lugna själen - det de har "over counter" för förkylning här skulle få narkomanerna på plattan att dansa merengue.

Skoja bara. God natt, klockan är snart åtta.

Ynklig

Richard drog hem något virus från hans senaste Afrika-resa och nu har han generöst delat med sig. Feber, yrsel, illamående och ont i halsen. Det enda som är bra är väl att det iallafall inte var ebola. Jag ömsom ligger, ömsom tvättar och plockar undan efter våra resor idag. En annan hemsk upptäckt var att barnen inte alls börjar skolan den 3:e eller 4:e som jag trott, utan den 2:a september. Nu måste ryggsäckar och matlådor och skolkläder inhandlas redan den här veckan. Och just nu känns allt, nästan allt, "nätt opp" omöjligt att genomföra. Och i morgon ska vi ut på storgalej, Richard och jag... Men det orkar jag bara inte berätta om nu.

Maine

Richards tremänning med familj har köpt ett hus uppe i Maine och vi var överbjudna i helgen på lite housewarming. Än är huset så nytt att de inte hunnit få dit några möbler och kyl och frys levererades på lördagen - men vad gör det när man har luftmadrasser och hummer?

Vi lämnade New York redan på fredag morgon och åkte upp till Maine via Long Island där Richards pappas kusin var på besök hos sin dotter. Under några härliga timmar fick Richard fylla i några pusselbitar i den amerikanska släktens historia. 

Vi kom upp sent på natten till huset i Maine så det var en underbar överraskning stt vakna till den här utsikten.

På lördagen så var det gratis tennislektioner för barn på den lokala tennisbanan och Edward och Nelle var "naturals" enligt tränaren. Såklart.

Resten av dagen njöt vi av omgivningarna som var ganska lik Stockholms vackra skärgård.

Och så åt vi hummer. Massor med hummer. Lunch: lobster roll på lokala haket.

Middag: lobster från lokala fiskaren.

Frukost: Bacon, scrambled eggs och American pancakes. Någon måtta får det vara.

Idag söndag var vi ett par timmar på stranden för att sedan parkera oss här, i bilkö. Nu ska det bli skönt att komma hem och vara HEMMA.

Jetlag

Inte supertrött men rysligt "känslig". För ljud, stress (alltså när barnen ställer mer än en fråga samtidigt) och värme. Vill helst bara sitta i ett svalt, mörkt rum och ha det tyst och skönt så det är lite synd att livet är precis det motsatta. Barnen far runt som galningar och vill träffa alla sina kompisar, det springer folk in och ut ur lägenheten hela tiden, barnen vill bada i poolen, gå på fotbollsträning...och Richard har bjudit över gäster på middag och övernattning. Nåja, den ger sig ju efter ett par dagar, jetlagen. Livet däremot, det rusar på som ett skenande godståg. Nu börjar hösten och barnen är redan upptecknade på diverse aktiviteter - träningar, läger och ligor. Och tydligen är jag "parent coordinator" på fotbollen i år. Det meddelades till hundratals föräldrar på mail i veckan. Önskar bara att de frågat mig först.

Känslig som sagt.

Bye bye Buddbyn 

Summer is gone

Here we come New York

Home Sweet Home

Sommarens bästa loppisfynd

De här värmeljushållarna från IKEA:s PS-kollektion för massor med år sedan är mitt bästa loppisfynd i sommar. 5:- styck kostade de och jag köpte alla de hade, 12 stycken. 

De går att sätta ihop till en lång orm och jag har velat ha dem ända sedan jag såg dem fösta gången hemma hos en före detta kollega för sisådär...10 år sedan. Vi var hembjudna till henne på middag en kväll och jag blev helt förälskad i hela deras funkishem. I hallen hade de en öppen spis i ett hörn och på denna öppna spis med marmorskiva stod dessa värmeljushållarna med tända ljus och bara såg...så mysiga ut. Och snygga! Sedan dess har jag letat och jag blev så himla glad när de stod där, undanskuffade på en hylla längst ner.

Den här fina hemvävda mattan är jag också glad över. Men den kostade 150:- så där kan man kanske inte tala om fynd precis.

Sista dagarna

Man blir lite stressad sista dagarna på sommarlovet. Inte hann man träffa ALLA, inte hann man träna som man tänkt, göra allt som man önskat, lovat barnen...och plötsligt så är det slut. Allt som är kvar är en gigantisk packning som bara känns "outdated" (sommarkläder är passé) och tråkig. Och tung. Packningen är alldeles för tung för de tillåtna 20 kg på Norwegian. Men det är ett problem vi får ta på onsdag morgon.

En sak vi hade kvar och var tvungna att göra (och som vi bokade redan för en månad sedan) var att gå och klippa oss. Idag var det dags för oss allihop och resultatet blev: Nelle klippte lugg (till mitt stora förtret - hon hade sparat i nästan ett år...), Edward klippte "inte Justin Bieber-frisyr som ser ut som Justin Bieber-frisyr" och jag klippte page. Vanlig bonnpage. Det blev bra iallafall och jag kan visa bilder i morgon för jag tog inga idag.

På kvällen åkte vi ut till stugan i Hols och åt brakmiddag med min kusin och mina mostrar. Vi åt kräftor, lamm och åkerbärsparfait. Det är LYX i vardagen det, mina vänner. Regnet öste ner och vi satt inomhus med en brasa. Helt plötsligt kändes hösten inte alltför jobbig. Har man gott sällskap, gott vin och en brasa klarar man mycket.

Kockarna!

Söndag

Nej, men det finns inte så mycket att säga om dagen. Jag sprang mina 6 km i förmiddags, vi var och handlade lite grädde till middagen på Coop, barnen lekte lite i en lekpark inne i stan "när vi ändå var där", vi plockade lite hallon i ett riktigt risigt hallonsnår, jag klev i ett jordgetingbo, blev stucken i rumpan... Ja, lite så var det med söndagen.

På måndag ska vi ALLA klippa oss - hurra!!

Hösten kom idag

Som om någon (Kung Bore?) rört om med ett magiskt trollspö så sjönk temperaturen i natt till under 10 grader och idag när vi gick ut var det bara att ta på sig långa byxor, långärmat och jacka. Något vi överhuvudtaget inte packat upp på hela denna långa sommarledighet.

Eftersom det är lördag så var en av dagens aktiviteter given. Köpa lördagsgodis. Efter ett stopp på Pingstkyrkans second hand-affär så stannade vi på godisarenan och fyllde på våra påsar för sista gången denna sommar. 

På loppisen hittade jag förresten en fin present till Nellan. Hur gulliga? Mörkblå 1970-talare med hästar på.

Sen gjorde vi det vi pratat om att göra hela sommaren. Och som hade varit en urmysig aktivitet i 28-gradig värme.

MINIGOLF!

Efter fyra, fem banor stod det klart att jag faktiskt var bättre än barnen (vilket jag verkligen inte trodde innan med tanke på hur många gånger jag spelat golf i mitt liv) och då hoppade jag med glädje av. Det blev ganska "jämnt skägg" mellan barnen och till sist vann Edward med ca 10 poäng. Tur på sätt och vis för han är en rysligt dålig förlorare och Nelle bryr sig inte alls så alla var liksom nöjda. En vinnare, en tvåa och jag som slapp spela. Den som möjligtvis inte var nöjd var mormor som satt på en bänk och huttrade i det 14-gradiga duggregnet och blåsten. 

!

Att man kan vara så livlig just när man ska gå och lägga sig. Varje kväll.

Stugliv

Efter en härlig dag (utan internet så det här hände egentligen igår - spooky va?!?) med sol och bad, middag med kusin A med barn så varvar de till sist ner. Mer eller mindre hela dagarna kivas det. Bråkas, retas och utmanas. Men på kvällen när de kryper ner tillsammans i samma gamla kökssoffa för att titta en stund på friidrott så hör jag hur Nelle säger till Edward, "Åh, vad mysigt vi har det! Jag älskar dig!". Jag kan bara hålla med.

Inser att det är snart dags att pröva om man kommer i jeansen. Och om man minns hur man sminkar sig. Eller fönar håret. Det är ett tag sedan man såg ut

"som folk". Jag måste säga att jag älskar ett spegellöst liv.