Sommarfötter

Idag med midnattsblått nagellack.

God morgon

Med en Make-Up App behöver man aldrig känna sig risig på morgonen, hahaha! Dags för en balja kaffe och en morgonpromenad. Nya tider.

Nu är det tomt

Lägenheten är tömd och nu börjar transportsträckan innan vi åker hem. Fortfarande så känns det som att det är ett vanligt sommarlov som väntar och att vi ska tillbaka i augusti igen men...så är det ju tyvärr inte. Jag måste göra slut med min älskade stad.

Vi försöker iallafall göra det bästa av dagarna. Igår åkte jag och barnen ut till Coney Island och solade på stranden, gick på tivolit och köpte godis på en torsdag!

Richard jobbar ju som vanligt ända fram till den 16/7 men han har tagit ledigt tre dagar nästa vecka och då åker vi till The Hamptons med vänner. 

I allt det här virrvarret har jag "tappat" min träning. Jag har helt enkelt inte orkat. Och nu känns det...inte bra. Jag känner mig tung och degig. Gud vilken dum prioritering det är, att inte träna. Jag älskar ju att röra på mig och mår så bra när jag gör det. Nya tag nu när flytten är gjord!

Hur har ni det? Visst kommer ni sakna Not on Stilettos in New York? Hahaha!!!

Nej men jag kommer inte sakna det här....

Tog en paus

Det ekar

Svarta ränder av smog är det enda som visar var det stått möbler. Det ekar inomhus och är vitt och kallt. Och kalt. Det finns inget som säger att här bor det någon, det här är ett hem. Lägenheten har förlorat sin själ.

Betyg!

Toppenbra såklart som de A-barn vi har!

Fråga inte!

Det var en trevlig middag hur det här än ser ut, haha! Man kan väl säga att "it runs in the family", det här är alltså Richards tremänning. Say no more. 

Ett ett vinnande koncept var att sätta barnen vid ett bort två-tre bord bort. De skötte sig sååååå mycket bättre. Ingen mamma eller pappa att fråga tusen frågor eller värt att bråka med sitt syskon. 

"Här sitter vi och konverserar om livet i stort och smått. Beställer middag och dricka och efterrätt..."

Nu har vi sagt hej då. För den här gången. Vilken bonus det har varit att få lära känna dem. Att ha familj nära när man är borta.

Jaha då var det dags igen!

Vi gjorde INGENTING igår på midsommarafton. Iallafall inget som hade med midsommar att göra, inte en sillbit, inte en nubbe - var inte i närheten av en stång. Vi packade och plockade...packade och plockade...känns som det inte finns något slut på alla prylar.

Nu sitter jag i soffan (som fortfarande står kvar men är såld!) och väntar på Richard och hans tremänning med familj. Ikväll blir det avskedsmiddag på vårt stammishak, L'Entrecôte. Längtar! Vi hoppas såklart att de inte dröjer så länge tills vi ses igen men ett år lär det väl iallafall gå. Vi hoppas (och planerar för att) de vill komma till Sverige nästa år och uppleva midsommar och midnattssol. 

Jaså ni undrar om jag har ett nytt halsband? JA - tänk för att det har jag! Jag kan liksom inte få nog av statementhalsband. Är det ute i Sverige eller?

Inget gråt här inte - vi träffas nästa sommar!

De är svårt med alla dessa avsked...men det blir lite lättare om man går på Elizabeth Arden Red Door spa på 5th Avenue och får en timmes helkroppsmassage och sen äter en brak-middag på underbara restaurangen Milo's.

Vet inte vad jag ska säga om den här bilden men vi "bjussar iallafall på oss själva" tycker jag! Massagen var helt underbar och spat...genomgående lyx såklart. Ibland kan jag tänka att det finns många parallella världar. En del kvinnor i den här stan lever hela sina liv på sådana här ställen. Man klipper håret, gymar, gör naglar, spaar och sen får man allt man behöver för att göra sig ren och snygg igen där. Handdukar, badrock, schampoo, balsam, tvål såklart men också hudcreme, rakhyvel, lödder till att raka benen, munskölj, tops, hårblås, locktång, sprej...ALLT! Serverat i en lyxig miljö och med en dam som servar en med citronvatten och annat. Ja ja...

När vi var klara (alltså varför går man inte på massage regelbundet man mår ju så bra?) så gick vi förbi den här på vägen till restaurangen och tog en bild.

Kändes som en helt rätt sista bild. Hon på bilden är alltså min "N" - min frukostdejt de senaste åren. Vi samtalade ikväll om hur glada vi är att ha träffat varandra, även om det nu tar slut för ett tag. Vi bestämde att försöka ses nästa sommar, kanske uppleva midnattssol och midsommar i Sverige. Man kan iallafall hoppas...

Middagen vi åt var FANTASTISK!! Åker ni någonsin hit till Nevvan och vill gå på en underbar grekisk (och snygg!) restaurang - gå hit till Milo's. Och missa inte deras friterade zucchini med tzatziki. Their signature dish.

Cheers N! Många skratt och någon tår har det blivit över litervis med kaffe...och champagne! Jag kommer sakna dig.

Osminkade sanningen om vår bröllopsdag

Direkt från flytten till grannen som hade "potluck"...no glamour här inte. Osminkad och lite dammig. Men ändå - jag är lite mallig över att vi klarat de här 15 åren. För visst är det så att det inte alltid är så lätt att hålla ihop ett äktenskap. Alla dagar är inte bra men som jag brukar tänka: 70/30. Om 70% är bra och 30% är mindre bra, eller kanske till och med dåliga, så är det rätt ok ändå. Det är som livet i övrigt. 

Jag älskar honom fortfarande.

15 år - bra jobbat!

❤️ Bröllopsdag - krrrristall i år minsann!

Skolan är SNART slut

I morse var det dags för den årliga avslutningssången på skolan. Alla årskullar ställer upp sig ute på skolgården och sjunger sånger från hela världen, ofta i kanon. Idag blev det sånger på latin och indianspråk (native American) och det var  riktigt vackert. Nelle står längst bak i sin (ostrukna) Madickenklänning.

Här får Mr O'Sullivan sin avskedspresent, en bok med bilder av min vän N som är fotograf med små berättelser och citat om "Mr O" från alla barn i klassen.

Sen började det...alla farväl. Till lärare, mammor, barn, skolpersonal, vänner. Jag vill bara fly. Stoppa huvudet i sanden och tänka "vi kommer tillbaka...". Men så är det ju inte. Nu ska vi hem. Hem. Hem... Smakar på det fortfarande och tänker att vi har aldrig levt så länge, sammanhängande på en plats som här. Precis här. I New York City. Hemma.

Mycket går lika bra (eller bättre!) att göra med mandelmjölk som vanlig mjölk

Iskaffe är inte en av de sakerna.

Älska photo booth

Jag vill ha ett hemma!

Jag har inte en minut ledig...

...men det här måste ju bara med på bloggen! Idag deltog jag i Hillary Rodham Clintons Launching campaign - Ready for Hillary - Madame President!! Jag fick jättebra plats, kanske 10 meter från podiet där Hillary höll sitt inledningstal för hennes presidentkampanj, 5 meter från Bill Clinton och Chelsea Clinton. Det var hur maxat som helst!

Talet hölls här på Roosevelt Island i Franklin D. Roosevelt Four Freedoms Park. Först var det lite andra talare och musikuppträdanden, bla Echosmith, ni vet de som sjunger "Cool kids" och sedan kom hon. Vilket jubel!!!

Secret Service överallt, här ser ni Bill och Chelsea i bakgrunden.

Hon kom nära - väldigt nära och pratade med killen bredvid mig - och han fick en SELFIE MED HENNE!!!

Hon la ut grunden för vad hon vill åstadkomma som President om hon blir vald och talet avslutades med orden att hon vill att varje far i Amerika ska kunna säga till sin dotter att hon kan bli vad hon vill, precis vad hon vill - till och med President i Förenta Staterna!

Det här var verkligen en rolig upplevelse!

Och som om det inte räckte med det så mötte Richard och Edward bandet Echosmith på vår affär på ön!

Idag ryker det!

Vårt hem sedan nästan 3,5 år tillbaka ryker idag. Allt är utlagt på "blocket " igår kväll och i princip redan sålt idag på förmiddagen. Det känns sorgligt men bort ska det! När flyttlasset går den 24:e juni vill jag bara njuta efter det, inte hålla på att kränga grejer. Lika bra att få det gjort redan innan. Men visst har vi haft det fint med våra containerfynd!

Ingen mindfulness här inte!

Leva i nuet. Tänk om det vore så enkelt. Att flytta är "pretty much the opposite"... Man tänker "HUR LÄNGE HAR JAG HAFT DEN HÄR EGENTLIGEN??!" och "SKA VI VERKLIGEN HA DEN HÄR MED OSS TILL STOCKHOLM???". Man befinner sig i dåtid och framtid om vartannat samtidigt som nutiden är ett enda stort stressmoment, den bara rusar på.... 

-Skriva in sig på Skattemyndigheten igen=framtid. 

-Skolstart=framtid men först skolavslutning=snar framtid.

-packa=framtid gånger två. Vad ska gå i shipment (vad behöver vi först om två månader) och vad ska packas=vad behöver vi I TVÅ MÅNADER. 

Som ni förstår, ingen mindfulness här inte.

Vilken show!!

Vilken kväll vi hade igår! Fuerza Bruta (jag stavade fel förut) var en helt otrolig show! Brasilianska akrobater som har en luftburen show i 70 minuter, otroligt intensiv, utmanande, vacker och spännande. I lokalen som var en stor industrilokal hände det saker överallt hela tiden - i luften, på väggarna, i taket, på scenen...publiken flyttades runt i lokalen av crew members och gjordes delaktig i showen. En man hissades upp 10 meter i luften i en sele och jag fick en "tegelsten" slagen i huvudet av en kvinnlig trummare. Avslutningen var en DJ som kom nedsänd från "himlen" och han brassade på housemusik på maxvolym till ett varmt regn över hela lokalen. Ja, regn - från taket! I hela lokalen!!!

Sån kul kväll!! Vi avslutade kvällen på en Hoka Bar som heter Karizma rökandes vattenpipa och drickandes marockanskt te. Perfekt avslut på kvällen och veckan!! Och ja, vi kanske mer ser ut som vi är på en Opium Den men till mitt försvar kan jag säga att det var efter midnatt och vi var ganska trötta...