Läger

Edward är på läger, Camp Mason, med hela skolans Åk 5. De åkte tidigt i onsdags morse till New Jersey och lägret har teambuilding och utomhusaktiviteter från morgon till kväll, ända tills fredag eftermiddag. De paddlar kanot, sportar, leker och sover borta i tre hela dagar. Ingen elektronik är tillåten och de får inte ringa hem annat än i "nödfall". 

Så himla underbart! Jag minns när vi åkte på klassresor med skolan. Kollo i 5:an, Gotland i 6:an, paddling i 8:an. Man var helt slut när man kom hem men fylld av upplevelser, förälskelser och vänskapsband för livet. Här är en bild från vår paddling och tältvecka i 6:an i Arvidsjaur. Myggigt minns jag.

Svårt att fatta att vi är nästan i samma ålder här, jag och Edward. Jag tror det mesta är sig likt på läger oavsett om det är 1983 eller 2015. Det känns härligt på något sätt. Ungdomen. Vilken omvälvande tid det är.

PS Jag älskade den där tröjan på bilden och hade den jämt. Mamma hade stickat mönstret i olika blå färger på vit bakgrund och jag tyckte den var bland det coolaste man kunde ha.

Helt besatt...

...letar jag bilder på rosa hår som skulle passa mig. Jag tänker hur cool jag skulle se ut i de 5 veckor som toningen håller.

Ändå vågar jag liksom inte. Och nu har min vän, min träningsbuddy - modellen ni vet - bestämt sig för att färga SITT HÅR rosa! Hon har redan beställt färg och allt! Nu är det alltså omöjligt för mig! Jag kan inte färga det rosa efter henne och hon är dessutom så vacker. Asch, det verkar få stanna vid en dröm. Eller så kan jag fortsätta använda Nellans "Hair Chalk".

Hennes inspobild som jag faktiskt skickade till henne. Och hon ser liksom ut så här. IRL.

Behöver hjälp

Åt vilket håll ska jag gå? Rosa eller turkost?

Jag klippte mig igår. Och färgade håret. Jag är inte nöjd med färgen och då tänkte jag att jag lika gärna kan gå bananas...men jag kan inte välja färg. Hjälp mig!

Rosa eller turkost?

Dags att ta ner julpyntet

Först ut - sist in.

Någon har hackat min blogg

Fatta hur stort?

Authors Reading

Igår kväll var det dags för den årliga "Authors Reading" på skolan, en kväll när barnen läser upp något de arbetat på under skolåret. Det är tematiskt och varje årskull har sitt tema. I år var temat poesi för Åk 3 och jag har ju redan visat er den Haiku som Nelle skrivit. Utöver Haiku hade barnen också skrivit två andra dikter som de framförde på en liten scen och med mikrofon. Det var en underbar liten föreställning och jag tror att det här året var bäst av alla, kanske för att vi inte behövde stressa från klassrum till klassrum eftersom det här är något man bara har i Junior School. Edward går som ni vet i Middle School och han var hemma och spelade fotboll. Vad annars?

På vägen hem åkte vi förbi Empire State Buiding och Macy's, en sådan vacker aprilkväll. Ett härligt avslut på veckan.

Nelle skriver Haiku

Så bra.

Det konstigaste

I hela mitt liv har jag varit kort, 160,5 cm. I passet står det 161 cm för polisen i Arvidsjaur var bussiga och bjussade på en halv centimeter uppåt. 

Folk i allmänhet brukar tycka att jag ser längre ut än vad jag är och jag tror att det kanske har att göra med att jag är "proportionelig" i kroppen, inte för korta ben, inte för lång överkropp, stort huvud, långa vader eller nåt annat avvikande. Utan HELT NORMAL. Min husläkare här i USA, Dr Resnick, ville till och med kontrollmäta mig vid den årliga läkarundersökningen för att överbevisa mig att jag inte var så kort som jag sa. "Hmm, you look taller" var hans svar när han mätte upp 160,5 ståtliga centimetrar.

För några helger sedan drog Richard fram tumstocken ur lådan för att mäta barnen. Han brukar göra det när barnens kläder börjar likna Vanhedens byxor (Ulf Brunnbergs karaktär i Jönssonligan, ni vet!) och mycket riktigt hade de "dragit iväg" på längden. Måste vara "sola i Florida"! Iallafall så mätte han mig också och nu ska ni få höra det konstigaste. Jag är inte längre 160,5 cm. Jag är 163 cm! Han mätte TRE gånger för vi var båda ganska överraskade att det gått åt det hållet.

Förklara det om ni kan?

Book Parade

Bok-parad idag! I elfte timmen (klockan åtta igår kväll) ändrade sig Nelle och ville inte längre vara "Bean" från böckerna om "Ivy & Bean"...suck! Vi grävde låååååångt in i garderoben och hittade Pippi. Tur att de har samma hårfärg.

Top of The Rock

Det finns inte mycket som klår den här stan i skönhet! Ja, jag tycker verkligen den är vacker. Jag har inte varit uppe i Rockefeller tidigare. Empire State Building, ja, men inte Rockefeller. Skulle nästan säga att det här var bättre. Härifrån kan man se "nästan lika bra" och också Empire State själv!! 

På den här bilden kan man se One 57, det där höga bostadshuset jag berättat om tidigare. Det är imponerande högt. Att någon ska bo där uppe påntoppen alltså...

På vägen hem så möttes vi av New York Citys oförutsägbarhet. En tiger i tunnelbanan - varför inte?

Dagens tips är alltså Top of The Rocks!!

En kändis!!! Äntligen!!!

Amerikansk såklart - vet ni vem det här är??

Svar: inte jag heller eftersom han är tvilling men ändå - stort!!!

(Från programmet i morse)

Kommer ni ihåg att vi en gång i tiden bodde i en vindsvåning

Det är inte säkert att ni gör det för gudarna ska veta att vi bodde inte där särskilt länge, några månader totalt uppdelat på två omgångar och mitt emellan så bodde vi ju i Tampa. Iallafall så kom jag att tänka på den där underbara vindsvåningen härom dagen när jag pratade med en väninna om hus som är "haunted", där det spökar. För i den just denna vindslägenhet hävdade ju den nya hyresgästen (som vi bytte med) att det spökade på övervåningen! Såpass att hon kontaktade tv-programmet "Det Okända". Och vet ni vad? Programmet ligger fortfarande ute på TV4Play så man kan titta på det om man bor i Sverige. Vill du titta så är det avsnitt 3 från 2007 och det här är bilden att leta efter.

Jag undrar verkligen hur det blev för henne där...

Sen.

Vi kan ha knäckt honom totalt idag

Bryant Park, Times Square (inkl Toys'R'Us och M&M Store), Rockefeller Plaza, 5th Avenue, Svenska Kyrkan, St Pauls Cathedral, New York Library, Grand Central Station, FN, Central Park...

Det har varit en lång dag för svärfar idag.

Nu sitter vi alla mätta och belåtna i soffan och tittar på det som så småningom kommer bli en Manhattan Henge. Vår sista.

Dagens utsikt

Kolla!!!

Nu var det så längesedan jag skrev här att mitt hår har blivit långt! Det här är den osminkade, otvättat hår, hela dagen ute i ösregn-versionen av mig just NU.

Jag vet inte vad som hände, jag blev förkyld, fick en bloggsvacka. Tänkte lägga av men nu är det ju bara några månader kvar här och mycket kul så jag måste hålla ut, eller hur?

Går inte att sammanfatta senaste veckorna med annat även att det varit fullt upp... 

Middag med vänner från England (tacos - det var en fredag, va?!) samt besök med desamma på FN (där vi till och med fick audiens hos självaste Deputy Secretary-General of the UN Jan Eliasson) eftersom hon känner honom,

fotboll, kalas, löss kvar på Nelle, utgång på lokal (bildbevis nedan)...och mycket mycket mer.

I natt kom svärfar på besök. Han stannar en vecka så nu blir det till att vara turistguide. Kul! Jag har redan fått honom att shoppa mer än han shoppat på 10 år, ett par snygga Ralph Lauren-sneakers i skinn och ett par fräscha Levi's-jeans.

Ska komma ihåg att fotografera så ni får se sen.

Nämen då säger vi att jag är igång igen då?

Ofrivillig paus

Efter lössen kom halsont och feber. Jag ber att få återkomma.

Löss

Check!

Vad tror ni det här är?

A. Växtcell

B. Djurcell

C. Play-Doh

PS Det är Edwards science project.

Läs inte det här: bara intressant för mig! (Eftersom det här är en dagbok)

I förrgår natt kom Nelle och knackade mig på armen och sa att hon hade haft en fruktansvärd mardröm och ville sova hos oss. Kryp ner! sa jag, knappt vaken mitt i natten. Sen var hon i skolan, på träning, gjorde läxor och sen blev det kväll igen och hon skulle gå och lägga sig. Då! Kom hon tänka på mardrömmen igen. Och man kunde se på henne hur ångesten kröp under skinnet. Sen när hon började berätta så var det otroligt svårt att hålla sig för skratt till en början (men jag lyckades). Här kommer drömmen:

"...well Mom, it started that Dad turned into a very irresponsible scientist...he invented a giant, as big as the whole Octagon, (our apartment building) vacuum cleaner and started to suck up everybody!!! You, me and even himself!! But the worst part was....(och nu började Nelle gråta på riktigt!!!) ...he didn't suck up Edward. So he was outside all alone..."

Då först förstod jag mardrömmen. Existensiell ångest. Rädslan för ensamhet. Egen eller annans.

Gumman.

Måndag och Back to School

Oj vad trötta vi var i morse! 2 veckors stressfritt liv gör en verkligen "van" - det är härligt att gå upp klockan 9.30, äta en lång proteinrik frukost och dricka en balja med kaffe och sedan ligga och lapa sol hela dagen. Inte städa. Tvätta. Laga mat mer än enkla rätter. 

Men bakslaget kom idag. Richard glömde sitt leg till jobbet, jag glömde mitt pass till banken OCH Richards leg som jag skulle ta med mig. Korten är spärrade sedan Florida och jag hade inga kontanter. Tandläkaren som jag skulle boka en tid med för Nelles räkning var stängd. De hade ingen ekologisk timjan på affären och mina vårsneakers som jag ville ha fanns inte i min storlek. Så - kan man sammanfatta dagen. Men barnen kom iväg till skolan i morse, de har båda tränat fotboll idag på varsitt håll, vi har gjort läxorna, jag har sprungit ett intervallpass och nu ligger vi i våra sängar. En timme tidigare än igår. Hoppas det hjälper. Gud, hoppas det hjälper.

Back in town

Påsk och sällskapsspel

Vi firade påsk helt utan tradition i år. Först Tampa med sol och bad (känns redan avlägset, som om det var månader sedan vi var där) och igår hade vi vänner här som är lika "low key" som oss och vi bestämde oss för att beställa hämtmat, Thai. Vår kyl var helt tom och ingen kände för att laga nåt, haha, vilka latmaskar va! Men det blev också mysigt och skönt. Vi drack prosecco med Pellegrino citron och delade på en påse chips med svensk dipmix till förrätt och sedan Thaimat. Till efterrätt blev det Baileys och svensk choklad/godis som våra vänner kommit med i förrförra veckan. Perfekt!

Sen till det kanske roligaste - sällskapsspel. Alla barnen, våra två och deras dotter, drog iväg på ett kalas en våning upp och vi vuxna spelade ett spel som inte lämpade sig för barn, som de hade spelat förut - "Cards Against Humanity - a game for Horrible people". Alltså så kul!! Om det finns på svenska MÅSTE vi köpa det när vi kommer hem. Inget för kräsmagade dock, det börjar med att förklara vem som får börja spela. Ingen tärning här inte utan den som senast bajsade får börja! Då kan ni ju själva räkna ut hur man diskuterar sig fram till det...

Tog inte en enda bild igår men det blev en -

Lyckad påsk!

Home Sweet Home

Hemma igen. Känns lite trist att snart vara tillbaka i vardagen men också skönt att sova i sin egen säng. På vägen till flygplatsen kände både jag och Richard att det från och men nu mest bara känns som en "transportsträcka" hem. Vi kunde lika gärna klivit på planet till Stockholm och varit hemma, för nu rör sig alla tankarna där. Vad vi ska göra när vi kommer hem, med lägenheten, stugan, på jobbet...barnens skola (en joker har dykt upp). Ja livet, ni vet. 

Men nu är vi här i några månader till och ska göra det bästa av den tiden. Vi får besök i nästa vecka igen så det kommer vara full rulle. Det var för övrigt riktigt mysigt att komma hem - i foajén mötte Edward tre av sina kompisar och de kramade om varandra riktigt hjärtligt. Nelle hon gick till sin kompis och där fick hon en jättefin tröja som kompisen köpt åt henne i påskpresent. Sen ringde det på dörren och min kompis son kom med en kyld flaska mousserande vin som hon köpt till oss i present. I morgon har en av mammorna ordnat en Easter Egg Hunt till alla barnen och vi ska äta påsk (Thai-) mat med några grannar. 

Förstår ni vilket underbart hus vi bor i?

Bern's Steakhouse

I Tampa på South Howard ligger en stor vit betongklump som ser ut som någon slags industrilokal. Huset har inga fönster och är enormt. En skylt där det står Bern's Steakhouse är det enda som vittnar om att det är något annat. Och om det är. Bern's är en helt otrolig köttrestaurang som är lika mycket en upplevelse som en middag. I torsdags var vi där och åt med några vänner. Barnen var hos min vän Natalie så vi var dessutom på DEJT!!

I entrén förstår man att det här är allt annat än en vanlig restaurang i Florida. Menyn är en HEL BOK där du kan välja exakt hur du vill ha ditt kött utifrån tjocklek, storlek, temperatur, hur mycket rökt...osv. De har bara det finaste köttet och på restaurangen jobbar ca 150 personer i köket en vanlig kväll. Den kvällen vi var där hade de omkring 600 gäster men kökets kapacitet var 1200. 1200 gäster med individuellt, perfekt lagat kött. 

Köttet serverades med tillbehören på bilden, marinerade morötter, gröna bönor, lökringar och en bakad potatis. Innan middagen fick man en löksoppa (himmelsk) och en fräsch sallad som också ingick i köttmenyn. 

Vår servitör hade arbetat där i 26 år och tog hand om oss hela kvällen. Vi fick besöka köket på en rundtur och också deras vinkällare, den största privata vinsamlingen i världen! De hade flaskor från 1853 med värden upp till 30.000 dollar.

Efterrätten åts en våning upp, i privata rum med egenrostat kaffe och en slags "live jukebox" där man genom en gammaldags telefon kunde beställa musik av en pianist i lokalen.

Klart värt ett besök om ni någonsin skulle ta er till Tampa!

Hej då Fort Desoto!

Bilden på flaggan får återigen avsluta vår vistelse här. Sorgligt all lämna när man inte vet om man någonsin kommer att komma tillbaka igen, men hur som helst kommer den här platsen att finnas i mitt hjärta i hela mitt liv. Den perfekta curry-linjen.