Nelle har köpt en gitarr

Nelle tog alla sin sparpengar och köpte sig en gitarr i tisdags. Sedan dess har hon inte gjort annat än att spela och skriva låtar. Hittills har hon uppträtt med "Målet för mitt hjärta", "Fjärilarna glittrar"(självskrivet material) och "You are Alpha and Omega" (amerikansk gospel).

Kan det vara så att namnet hjälper till? För visst låter det som ett artistnamn - Nelle Gray.

Snart på väg igen

Senaste dagarna har det gått "i ett". Vi har mycket tid att ta igen med vännerna här och har fikat och festat oss igenom senaste dagarna. Nu packar jag igen för att åka iväg till Conneticut och hälsa på vår vän E. Vi ska på skördefest, vi ska åka till The Dunes Club som E:s gäster då vi inte själva är medlemmar. Det är en gammal club och det ska bli spännande att besöka en sådan för oss, ovanlig miljö. Vi ska också handla allt till skolstarten och så ska vi äta kräftor. Vi handlade ju två paket på IKEA härom dagen så nu bjuder vi till svensk kräftskiva. Hattar och lampa köpte vi också på IKEA så vi ska göra vårt bästa för att få till en riktig stämning.

Nu fungerar min telefon igen om någon undrar.

Får man vara hemma när det är sol?

Vi vaknade ganska tidigt i morse också till följd av tidsskillnaden. Vi åt frukost i lugn och ro och sedan drack jag kaffe med grannfrun. När klockan var halv elva så hade barnen fått nog av kafferepet och ville till sina kompisar. All oro som jag eventuellt känt rörande deras engelska i sommar är nu som bortblåst. De har inte glömt all engelska och är inte blyga eller generade över att prata igen. Så idag har jag knappt sett röken av barnen. Edward har varit hemma hos en kompis och Nelle har haft en kompis här. Jag? Har tvättat, strykt kläder (eller heter det strukit - vad säger ni?), och VÄGRAT gå ut idag. Solen har kommit och gått och jag jublade i hemlighet inombords när det drog förbi ett åskoväder för då kändes det helt ok att sitta inne.

Tänk hur vi nordbor är funtade. Är det fint väder så måste vi bara vara ute. Man vet ju aldrig när det blir fint igen. Så. Här är jag nu. Det är kväll, solen är framme igen och jag måste väl dra på mig träningsbrallorna. Nu är det bara att kliva upp på hästryggen igen. Vågen visar +2 kr sedan i sommar och det står jag inte ut med. Just do it. Just do it. Just do it!

Rockaway Beach

Tänk vad en sådan här enkel "skulptur" gör människor glada. Varenda en som passerade oss idag stannade till, tittade och log. De pekade, diskuterade och kommenterade den liggande kvinnan och såg lite gladare ut när de gick vidare på stranden än när de kom. Jag tänkte på två saker:
1) Konst ÄR viktigt. Den berör, för oss samman och gör oss gladare.
2) Tänk om det ligger en begravd kvinna där i.

Det är skönt att vara hemma

Flygresan hem var en "baggis". Vi startade från Boden klockan 06:00 (steg upp kl 05) och var framme på Newark Flygplats i New Jersey kl 12.55. Sex timmars tidsskillnad. På planet träffade vi vänner härifrån som var bokade i Economy Flex så jag och mamman i familjen bestämde snabbt att barnen kunde sitta bak i "coach" och så satt vi och drack tomatjuice och uppdaterade varandra om sommaren med bekvämt benutrymme och tystnad i Flex-avdelningen. Det är otroligt vad skönt det är när barnen är så stora, och resvana kanske bör tilläggas, så de klarar det.

Richard kom och hämtade oss i hyrbil (60 kg bagage...) och vi reste en omväg på Manhattan bara för att få insupa lite extra New York-luft. Jag kan inte förstå att det verkligen, på riktigt, känns för mig som att jag kommer hem. H E M. Vi har ju inte bott här mer än ett halvår. Men det är klart, i fantasin har jag ju redan bott här i två decennier. Kanske längre.

Lägenheten och Roosevelt Island var sig likt och i natt har jag sovit som en "död" i min egen säng. Vaknade klockan 03 (09 svensk tid) och låg vaken en timme men sedan så somnade jag om och ingen av oss har varit särskilt påverkade av Jetlag idag. Vi har i och för sig varit på stranden hela dagen, Rockaway Beach, så 30 graders värme och stark sol har väl hjälpt till gissar jag. Efter beachen var vi på IKEA och bunkrade upp med kräftor, lingonsylt och lite annat smått och gott inför helgen. Nu ska jag gå och lägga mig. Tydligen ska det komma en storm hit ikväll, kanske efterdyningarna av Isaak, jag vet inte. Syns dock inget nu när jag blickar ut över Manhattan.

Det är skönt att vara hemma.

Hej Manhattan

Vi är hemma!

Boden i dimma

Nu lämnar vi stan för den här gången. Nästa gång vi kommer tillbaka kanske det blir för att bo här? Har jag sagt det? Vi söker oss eventuellt hit efter New York. Men det är ju om några år såklart. Och förutsatt att vi någonsin kan lämna New York...

Sista måltiden

Rökt renstek, björnkorv, löjrom, lokalproducerade ostar, nykokta rödbetor, chili-sylt, nyslungad honung, fikonmarmelad....

Time to say goodbye

Nu säger vi också hej då till stugan i Holsvattnet. Vi åkte dit en kort sväng idag för att dra upp några sista abborrar och dricka eftermiddagskaffet.

Det är alltid sorgligt när man ska åka hem. Man vet att det kommer dröja länge tills man ses nästa gång men så är det när man bor långt från varandra. Å andra sidan så uppskattar man tiden tillsammans mycket mer. Eller, jag gör det.

Mamma & pappa! Vi har haft en otroligt skön sommar hos er. Hoppas ni vill ha oss tillbaka. Tack! Från hela mitt hjärta. Jag älskar er.

Lite bitter

Läser idag i DN att Sverige verkligen haft sämsta sommaren på...länge...någonsin? Sex dagar med högsommarvärme jämfört med tjugoåtta förra året. Och det var i Stockholm. Nikkaluokta hade noll. Noll!

Känner mig lite bitter att vi i år valde att vara här i Sverige under sommarveckorna då vädret faktiskt inte gett den där härliga känslan som bara svensk sommar kan ge. Men ledighet är ju så mycket mer än väder. Vi har haft otroligt härliga veckor här hemma. Det har vi. Och New York bjuder ju också på värme i september och oktober. För det mesta i alla fall. Så jag antar att jag inte ska klaga. Och när jag tittar på de här bilderna så inser jag att det är så här när man är barn. Varje sommardag är en härlig sommardag. Vi vuxna kanske bara skulle anamma det lite mer.

På vår promenad idag

På vår promenad idag pratade vi (mamma och jag) om hur konstigt det är att man idag blir mer förvånad eller överraskad om någon flyttar till en ort som Buddbyn, Björnlunda eller Ammarnäs än om någon flyttar till Kabul, Manilla eller New York. Vi har verkligen tagit plats i världen vi 60- och 70-talister.

Nu säger vi "hej då" för den här gången...

...först ut är stugan i Strycktjärn och stora stenen där alla barn älskar att klättra! Jag tror inte det finns en kotte i släkten som inte är fotograferad på den där stenen.

Så här kan man ju inte ha det

Alltså tyst på en blogg..nej, det går ju inte. Det är bara det att det känns som att jag inte har någonting att säga. Har funderat lite senaste dagarna på hur mycket livet går i cirklar. Hur mycket som är rutiner och upprepningar. Jag menar inte bara stiga upp, äta frukost, borsta tänderna...osv...utan också andra saker man GÖR. Ta sommaren. Man badar, solar, grillar, fiskar (om man gillar det), plockar bär, badar, grillar, seglar, badar...och så går det på. Har man som vi 6 veckors ledighet i Buddbyn så har vi liksom gjort "allt" - minst två varv. Två fulla cirklar. Senaste dagarna har vi: -badat -fiskat abborre -varit till frisören -bakat... Med det så säger jag inte att vi har tråkigt utan...jag har bara inget nytt att komma med! Jo, en sak. Vi har varit på Bodens Försvarsmuseum. Det är så chockerande att det nästan inte fastnar i skrift men det var kul. Faktiskt. Mamma frågade mig i efterhand vad vi hade sett...hmm...helikoptrar och lite annat försökte jag. Men, säger hon, du borde väl ha lite intresse och ha plockat upp ett och annat om försvaret under alla dessa år (med Richard underförstått). Nej, hur mycket vet du om takelement, tum på virke, och korrugerad plåt? Touché! Seriöst - hur mycket vet ni om era partners jobb EGENTLIGEN?

Nu måste man börja varva upp igen

Vi har nu haft semester i snart 8 veckor. Barnen slutade skolan i mitten på juni och har fortfarande 2 veckor kvar på sommarlovet då skolstart på UNIS inte är förrän den 4 september. Men redan nu känner jag att jag måste börja fatta beslut och vara "on top of things". Den stora frågan just nu är barnens After School Activities. För Edward är det givet, det blir fotboll (soccer) 2 eftermiddagar i veckan, tisdagar och torsdagar, men för Nelle har vi inte riktigt hittat något än. Eller rättare sagt, vi har inte ens tänkt organiserad aktivitet för henne förrän förra terminen. Precis innan vi flyttade hade Nelle kommit in på Södermalms Dansskola men vi var ju tvungna att hoppa av (innan hon hann börja) då vi skulle flytta. "Komma in" säger jag för att det är så svårt att få plats för att det är många som söker, inte för att det är något intagningsprov eller så.

Nu har vi hittat en aktivitet till Nelle för hösten på ön. Som passar med Edwards tider på fotbollen. Vi måste ju nämligen tänka på det också eftersom Richard ju faktiskt kan bli ivägkommenderad/stationerad i upp till 90 dagar i annat land om arbetet så kräver. Och då måste ju allt funka om jag blir ensam kvar med barnen. Även aktiviteterna. Så om allt går som det ska så har vi snart en Prima Ballerina på 888, Main street.

Det framgår inte av bilden

Men nästan ingen håller på med sin telefon här. Inget mobilsurfande facebookande, fotograferande, bloggande. Härligt närvarande måste jag säga. Och i och med detta inlägg motsägelsefullt, det inser jag.

Igen!

Nöden är uppfinningarnas moder

Isglass av saft på sugrör! PS Richard brukar kalla min mamma kökets McGyver så ni kan ju gissa vems idé det här var...

Har vi emigrerat?

Ja, det har vi faktiskt. Vi är utskrivna ur Sverige och lever nu som utlandssvenskar. Vi är inte längre folkbokförda i Sverige, vi har inte längre rätt till svensk sjukvård, vi har inget barnbidrag och vi betalar ingen skatt. Men....vi deklarerar (man måste deklarera i Sverige som utlandssvensk i 10 år!!!), vi  har svenska pass (vilket var verkligen krångliga att förnya i sommar - ÄR NI verkligen svenska???) och vi har våra tillgångar kvar i Sverige. Det vill säga, vi har vår lägenhet kvar i Stockholm, vår stuga kvar i Sörmland och framförallt så har vi kvar allt vårt GULD på banken, ha ha ha!

Kort och gott så är vi idag New Yorkers.

Min läsning

På somrarna brukar jag hinna läsa många böcker. Jag läser året om men på somrarna har det brukat bli mera läsning eftersom vi stora delar (när vi befinner oss i Sverige) brukar vara i stugan och där finns bara...läsning. Om kvällarna. På bryggan. Och till morgonkaffet.

Den här sommaren har jag totalt kommit efter med min sommarläsning. Först hade vi gäster som "krävde sällskap" kvällstid och sedan vi kom hit till Buddbyn så har jag tittat på tv på kvällarna. Just det, TV! I mig fanns visst något uppdämt behov av tv-tittning mellan 21-23 eftersom vi inte har någon tv i USA. Och har jag inte tittat på tv så har jag sträcktittat på serier nattetid. Suits, för att vara mer specifik. Så då har läsningen också kommit i andra hand. Nu har jag bara ca 10 dagar på mig innan jag åker hem (hem är allstå NYC för ni vet väl att vi emigrerat på riktigt?) och jag måste hinna läsa följande böcker. Var ska jag börja?

Någon annans sorg

Har ni läst om någon olycka i tidningen någon gång och tänkt "tänk om det är....xxx?" (någon man känner). Det hände oss idag. Den här gången kunde vi andas ut men med vetskapen om att det är någon annan som bär sorgen. Det är en lättnad med mycket dålig eftersmak.

Så här äter man hamburgare i Norrland

Dubbla hamburgare med bröd emellan. Dubbelost och inga grönsaker. Klart.

Avan

Utanför Boden ligger en by som heter Avan. Jag har alltid tyckt att det är mysigt i Avan med byns gamla, välskötta hus och fina trädgårdar. Idag var det byadag i Avan, Höslaget, med försäljning av korv, kaffe mm, utställning av gamla fina bilar och loppis. Vi tillbringade några timmar där på eftermiddagen - fikade med min kusin och hans familj samt spenderade några tior på loppisen.

Ava tycker jag förresten är ett jättefint flicknamn, nära nog så fint att Nelle hade kunnat heta det. Vad tycker ni?

Augusti

Kräftor i augusti, i år i Holsvattnet tillsammans med barnen(Edward åt två stjärtar och två klor), mamma, kusin och moster. Salig.

Gulligt va?

Kolla!

Vilken bra och cool idé! En serietidningshylla i serietidningar! Tekniken heter decoupage - en gammal dekorationsteknik där man dekorerar vardagliga föremål med hjälp av vackra/tuffa/snygga/valfria pappersbilder och motiv. Sen lacka utav bara helsike. Vill göra!!!

Hyllan fann vi på loppis och försökte köpa. Inte till salu var svaret.

Puttar i blåbärsskogen

 

I morse hade vinden vänt till nordvästlig vind och det var "kallt som tusan". Det var en sådan där dag när man känner att nu är det snart höst. Helt plötsligt började vi se det där gula i löven och gräset känns inte längre lika grönt. Folk börjar också återvända till jobbet och nu börjar det mer "normala" livet igen. För det är ju ändå så, att vardagen, med jobb och skola och hämtning och lämning, disk och tvätt, korv och makaroner - det är DET som är livet. Också. 

Vi var ute i stugan idag och plockade blåbär. Barnen var otroligt ihärdiga med bärplockarna och fick ihop...ja, iallafall några liter bär. Rensningen fick jag och mamma göra och sedan kokade vi sylt och frös in. Mycket mer än så gjorde vi inte idag. Vi fikade och var på en loppis också förstås men det kan ni läsa om i  ett annat inlägg. Gud, vad dagarna går...

En underbar kväll för fiske

På med dojjorna igen

Nu måste det bli ändring, är ni med?

Vamos a la Playa

På playan idag, varmaste dagen hittills sedan vi kom till Buddbyn. Inte mycket mer att säga om det än att det var härligt och jag visar ingen bild av mig i bikini. Nu har träningen VERKLIGEN spårat ur... Ska försöka skärpa mig till veckan. Behöver lite pepp - kanske dags att prova jeansen och se hur de sitter efter ett par veckor i klänning och mysbrallor. Brukar vara en bra indikator.