9/11 MEMORIAL

Äntligen kom jag hit! Till World Trade Center, 9/11 Memorial. Det är lite krångligt att komma in. Man måste boka tid/biljett online, komma på sin förbestämda tid med sin utskrivna biljett med streckkod, köa i någon halvtimme för att sen efter rigorös säkerhetskontroll få komma in till själva minnesplatsen.

Väl inne så är det ett hyfsat stort område som är laddat med mycket känslor. Minnesplatsen är fortfarande under konstruktion men färdigt står två stora bassänger med vattenfall. Runt om står alla namn på de som omkom. Eller blev mördade som man väljer att uttrycka det i broschyrerna.

Bassängerna är lika stora som baserna av de fallna Twin Towers och står i tornens "footprints". Jag grät. Grät över alla som gått bort, grät över de anhöriga, grät över dagiset i bottenplanet på ett av tornen och grät av ilska över den ondska som dessa terrorister förde med sig. Jag är så känslig. När vi gick in så tänkte jag att jag ska inte tänka så mycket på det som hände här utan mer på det fina som de byggt upp till deras minne. Såklart gick det inte att värja sig. Namnen är ju där. Minnet.

Besöket på 9/11 var mycket, mycket starkt. Och fint.