Hoho!

Jag har inte dött, det är bara det att jag här ute i stugan inte har haft någon fungerande mobiltelefon...eller internet för den delen. Nu har vi lagat glaset på telefonen och jag ska förhoppningsvis kunna blogga igen.

Första dagarna i Sverige har så här långt varit ganska intensiva. Och jobbiga i ärlighetens namn. Vi har alla varit rejält sjuka i något slags super-virus och jag har inte haft någon röst fram till igår. Nästan helt stum av heshet. Jag har kunnat viska. Och pipa. Inte mer. Vi har jobbat med att röja fram stugan, vi har hyrt ut lägenheten, hyrt ut stugan, vi har satt om lånen, vi har startat nya bankkonton för utländsk valuta, beställt nya svenska kreditkort, fixat svenska telefoner (jag finns på mitt gamla svenska nummer!), städat bastun i stugan med grannarna, bjudit samma 10 grannar på middag, hälsat på vänner i stan...utan sömn, med feber och jetlag. Jag är trött, sjuk men mycket, mycket lycklig över att vara hemma och i stugan.

Jag har saknat er!!!