Ute

Ute. Båda barnen är ute. I helgen var det play-offs i fotbollsligan. Båda barnens lag har ju varit i botten hela säsongen så förväntningarna var inte så höga direkt. Men. I play-offs kan allt vända. Bara man vinner. Nelles match slutade i förlust. 0-3 tror jag slutresultatet blev och de hade aldrig en chans. De har under säsongen vunnit en enda match och det var när ligans huvudansvarige insett hur svagt det här laget var (hur orättvist svagt det var), så de "gav" en förstärkning till laget i form av en stark, duktig fotbollsspelare. När han var med i laget så var de helt plötsligt ett lag att räkna med, och de vann en match. Nästa vecka hoppade han av. Föräldrarna skrev ett brev till Coach att det var "under deras sons värdighet att spela i ett så dåligt lag, och han skulle inte komma mer". Fy f-n för vissa föräldrar säger jag.

Edwards lag har också spelat i underläge. Förlust efter förlust i ligan. Nederlag. Besegrade. Krossade. Men nu är det play-offs och då gäller bara en sak - vinna eller försvinna. Matchen började trögt och de låg ganska snabbt under med 0-2. Förtvivlan. Men sedan hände något. De vände matchen (och hade lite tur på sin sida) och i andra halvlek var det faktiskt 2-2. Edward hade gjort mål och laget såg en strimma av hopp. Inom 5 min i andra halvlek var det 2-4. Två bakåtmål som var egna lagets fel. Edwards frågande ögon "vad gör dom, mina egna lagkamrater?". Sen blev det 3-4, Edward satte en frispark! Med 30 sekunder kvar missade också Edward en målchans (blev nedmejad) och förlusten var ett faktum.

Ute. Båda barnen är ute.