Här i USA finns ganska många tjockisar, det är väl ganska välkänt. Tjockisar är förresten missvisande för här handlar det ju faktiskt om livsfarlig fetma. Obesity. Människor som "satt sig" för att sedan aldrig mer stiga upp. Matkulturen känner vi också till, Mc Donald's och supersize-diskussionen. Men det finns verkligen fler sidor till den här diskussionen.
Jag skrev tidigare om cocacolan. (Jag hade dessutom fel, det är såklart inte cornstarch utan high fructose corn suryp som är tillsatt i colan. Ja ja, same same...). I allafall så går det nästan inte få tag i livsmedel här i den vanliga affären som innehåller socker, allt har istället tillsatta sötningsmedel. Samma sak gäller fett. Nästan ALLT är fettfritt - 0% fat, 100% fat free o.s.v. Som om det vore något bra! Är det inte så att vi människor faktiskt behöver fett också? Och är det inte så att både fett och socker är triggers i vårt belöningssystem? Alltså, vi MÅR BRA av det? I lagom dos förstås. Och när vi äter det som smakar sött (men inte är det) eller borde innehålla fett (men inte gör det) så slutar det med att vi äter MER. För det är ju fortfarande livsmedel som ska och borde vara söta och feta. Vi söker alltså "kicken" i belöningssystemet men får den aldrig och fortsätter stoppa munnen full. Nej, fy för socker- och fettfritt.
Att vara fattig här kan inte heller vara lätt. Grönsaker, nyttiga livsmedel (fiberrikt bröd och liknande) är svindyrt medan du kan få färdiglagad skräpmat, pizza och liknande, för ingenting alls. Inte konstigt folk blir feta - har du det inte gott ställt så har du verkligen inte RÅD att äta bra. Och då är det lätt att lägga på sig några extra bilringar.
Sen en sista sak i detta förvirrade långa inlägg. Storleken på varan måste ju också spela roll. Nu är jag inne på supersize me-fällan. Här dricker vi till exempel tranbärsjuice i mängder. För att det är gott, nyttigt och tillgängligt. Men juicen kommer i megaförpackninar. En "flaska" innehåller nästan 3 liter. Då tänker jag så här. Om man i Sverige köper tranbärsjuice så köper man Ocean Spray i en 1-liters-förpackning. Det räcker till 4-6 glas ungefär. Det är alltså lite av en lyxprodukt. Man kanske handlar den för att ha i en drink, för att man "lyxar till det" eller så har man fått urinvägsinfektion. Hur som helst så BÄLGAR man inte i sig denna dryck för man har ganska "lite". Den ska ju liksom räcka lite längre. Här tänker man inte så. Man har en förpackning på 3 liter och kan alltså ta ett "glas när som helst" och den tar aldrig slut. I slutändan så har man druckit upp hela flaskan utan at reflektera över att man druckit 3 ggr så mycket som hemma. Om man är svensk då allstå. Amerikanen däremot har alltid tillgång och har alltid haft tillgång till dessa megaförpackningar och reflekterar nog inte alls över att han "får i sig" flera gånger mer än vad han behöver.
Vad försöker jag säga med detta. Ingenting faktiskt, det är mer av en fundering.
Idag har jag gått i 46 minuter och sedan gjort Perellis 20-minuters träningsprogram. Jag vägrar smyglägga på mig de där extrakilona som man serveras av att bara vara här i Amerika.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar